Jónsi spelade på Pantages Theatre, och jag var där.
Jeremy Messersmith var också där i publiken.
Jag åkte ensam även fast jag hade en PMS-dag och inte alls tillräckligt mycket pengar för att gå på konsert.
Jag har inte tillräckligt stort ordförråd för att kunna beskriva det.
Det var den bästa konserten jag varit på alla kategorier.
Och han hade så fina scenkläder, min nordiska vän.
Här är ett långt mellanrum som får symbolisera alla ord som jag inte kan hitta för hur bra det var:
punkt.
3 comments:
jag är enormt avundsjuk. jag har förresten glömt att fråga hur skorna satt på dina fötter? trivs de bra ihop?
de trivs bra, ja! vi ska springa på minneapolis gator tillsammans i sommar. ge din mamma en kram från klara!
fubbigt! men jag är glad att du tog dig råd.
Post a Comment