jag är arg och hungrig på fett och socker.
det är matteprov på måndag.
och jag har antingen en senskidinflammation eller en inflammerad slemsäck i hälen.
livet leker!

spam! i'm lovin' it.

jag hör dåligt och jag fattar trögt

jag har haft riktigt mycket otur några dagar nu. det kanske är karma, kanske borde jag vara snällare och öppnare och inte trampa människor på tår.
min hälsena har varit öm i flera veckor nu, och igår inträffade en smärtsam peak. hälen är alldels svullen och jag försöker självdiagnostisera via google men det går sisådär. imorgon får jag halta.
jag har varit i umeå på designhögskolan och träffat min umeåperson, han är en hyvens kille. det är så trevligt att umgås med universitetsmänniskor, kanske beror det på att alla är större och det är lite coolt att vara med de som är större. som i mellanstadiet.
vi fikade på ett café, göteborg, som jag aldrig varit på och det slog mig att även om jag tycker att jag nog känner umeå så är det mycket jag inte har sett. göteborg till exempel.
det var våffeldagen igår men jag och mamma gjorde våfflor idag stället, och vi åt dem med honung på. sött och gott.

UGLY PEOPLE FEELING LIKE THEY MIGHT HAVE FOUND THEIR SOULMATES BUT IT WAS ALL A DREAM. SO THEY CONTINUE BEEING UGLY ON THE INSIDE AND ON THE OUTSIDE.

jag skulle vilja ctrl+alt+delete:a min hjärna och stänga ner några program som hakat upp sig alldeles för länge.

You cope

I helgen har jag varit på teater med min mormor, det var jag och alla pensionärer. Men jag trivs då. Vi har lite samma tankar, jag och pensionärerna. Även om jag är lite mindre naiv och mer cynisk men så är det väl allt som oftast.

Och så har vi läst vogue jag och kråkan.

Anna-Karin förtjänar ett alldeles eget inlägg. Här kommer det.

tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack tack

!

du är så fin. min torsdag blev tusen gånger bättre med fudge brownie och the onion och en character reference av högsta klass med de snällaste orden.

ICE CREAM VAN

Idag har jag lånat en hel trave skivor på biblioteket och det lär väl ta ungefär hela helgen att lyssna igenom dem. Jag läste igenom mina gamla PMHIH-inlägg för att hämta meningar till ett litet konstprojekt. Jag läste inläggen från juni 2007, alltså precis då ettan tagit slut och då jag bakade oreos ganska ofta.
Och jag funderar på om det var så enkelt att jag nöjde mig med att baka oreos. Så känns det när jag tänker tillbaka lite lätt, men jag vet att om jag skulle gräva djupare och tänka mycket intensivare skulle jag inse att jag inte var nöjd med det då heller. Det saknas något, alltid. Jag vill inte ens tänka på vad jag kommer att sakna juni 2009, för det är för stort. För stort för att ta på och för stort för att tänka på en fredag. Så jag lyssnar lite mer på Glasvegas istället.

two white horses

idag har jag hittat en femtioöring och tappat bort en hundralapp.
men solen lyser och det känns skönt mot huden, och jag har lämnat in ett relativt stort arbete. jag måste lära mig att ta ett steg i taget, och inte springa i förväg. man får vara nöjd när man klarat av något, även om man vet att det är mycket kvar.

oh

jag har en finne mitt emellan ögonbrynen, precis i den där punkten där man ska titta om man inte vill titta någon i ögonen men inte vara oartig ändå. den gör ont. pappa krockade med ett rådjur idag och rutan är alldeles sönder, en jägare slog ihjäl rådjuret med en spade. det är så där med livet och döden och när jag hörde det om rådjuret kom jag att tänka på att jag lever. man kommer på det när något dör för då kan man jämföra så bra. död eller inte död. vissa veckor tänker jag jättemycket på att jag lever och att det är fint. men jag har aldrig varit särskilt rädd för döden heller. det blir nog bra det med.
min skanner strejkar idag. den är väl trött som alla andra.

the perfect crime.

halsgrop

alright
idag har jag druckit 0.5 liter avslagen cocacola från subway framför the office och fått ont i magen. jag får alltid ont i magen av läsk. och jag och sofia har jobbat 5 timmar med vårt projekt. fytusan vad skönt det känns. och jag löste några mattetal.
förstör mig.

wing walkers

Her remains were spread out like the pieces of a puzzle
it took her 365 days putting them together
the pieces were quite difficult to distinguish from each other
they were tiny
and the clear blue sky
went on forever

Ibland önskar jag att det skulle hända något oväntat. Något oväntat glatt.

stilsort

jag och Robin har haft festival.

vi har ätit bananglass och sweetie som inte alls var söt. och skrivit listor och haft hemliga projekt och tittat på zodiac och wikipediat och fått fett hår. precis som det ska vara.

ibland önskar jag att det var festival hela livet.

tejpen ramlar inte ner.

hej jag heter klara och jag är beroende.

mamma har handlat en tysk nutella-liknande chokladkräm på lidl, den är fruktansvärt god.
jag kan inte sluta äta den.
jag rostar fullkornsrostbröd och sedan brer jag på ett tjockt lager chokladkräm så att det smälter lite.
jag äter det till frukost och lunch och middag och på nätterna när jag tittar på the office och dricker mjölk.
och jag känner hur den fyller min kropp av dåliga fetter och konserveringsmedel och jag får lite dåligt samvete men jag kan inte sluta äta den. det är farligt gott.

deserted dessert desert

tänk om man fick vara i mojaveöknen nu. i en duvblå filippa k-klänning som fladdrar i ökenvinden. och sedan fick man åka till en diner och äta amerikanska pannkakor med äkta lönnsirap och bacon och grapefrukt. utan att söla något baconfett eller sirap på klänningen. och sedan träffade man en lång amerikansk man med fina händer som älskar the office och älskar att laga italiensk mat till mig. så att jag inte behöver vara hungrig.

Adam Tenta.

Vademecum

jag är vaken ovanligt tidigt idag. igår spelade sandra sina låtar på sliperiet och hon var söt och väldigt väldigt bra. det känns alltid nostalgiskt att vara på sliperiet, det känns som jag var där mycket förut, i min yngre ungdom. jag överdriver nog. jag var bara där ibland.
i förrgår såg jag och mamma slutet av walk the line och det fick mig att tänka på en rolig morgon i vintras. innan det blivit tvåtusennio och innan jag blivit förvirrad tror jag. klockan var tio över sju på morgonen och jag väntade på bussen. det var andra som väntade på bussen med mig, och vi stod i en tyst trött klump. och det var mörkt och tyst. och om jag minns rätt stjärnor, men det kan vara en efterkonstruktion. då, helt plötsligt från ingenstans, körde en bil förbi, det var en gammal bil som kändes lite amerikansk, och den spelade ring of fire på högsta högsta volymen. om jag gör en film någon gång ska en sådan scen vara med. det var den bästa morgonen.