[Käsar]

Jag bakade scones för några dagar sedan. Med okäntbär- och rabarbersylt på.

Lyssnar på jónsi.

Försöker hantera min ekonominska situation.

Klipper mina naglar igen och räknar veckor. Det går alldeles för fort och alldeles för sakta på samma gång.

I feel it all it all it all it all it all

Idag flanerade jag inuti gigantiska MIA där min host dad jobbar.
Jag tyckte att det kändes som en bra grej att kolla in deras utställning om Native America eftersom det är det jag läser om på college. Det var en hemskt bra grej. Jag har lärt mig mycket av min kurs. Och det var coolt att se alla konstverk på riktigt. Som att se Mikael Persbrandt på Newark ungefär.

jónsi.

Jónsi spelade på Pantages Theatre, och jag var där.
Jeremy Messersmith var också där i publiken.
Jag åkte ensam även fast jag hade en PMS-dag och inte alls tillräckligt mycket pengar för att gå på konsert.

Jag har inte tillräckligt stort ordförråd för att kunna beskriva det.

Det var den bästa konserten jag varit på alla kategorier.
Och han hade så fina scenkläder, min nordiska vän.
Här är ett långt mellanrum som får symbolisera alla ord som jag inte kan hitta för hur bra det var:















punkt.

THE SPOTTED MASSES

igår åt vi brunch på the bad waitress, jag åt upp allt smör och extra maple syrup.

det är en underdrift att säga att det var gott.

banana french toast med valnötter och jordgubbar och bananer.

vilken ångest och tradegi när jag kommer hem och inte kan äta amerikansk dinerbrunch varje söndag.

än finns det tid. 20 veckor för att vara mer exakt.

did you throw cake at my boy?

egentligen var det väl earth day igår, men jag firar earth day varje dag. eller försöker.
jag ska inte skylla allt på amerika men det är svårt att känna sig snäll mot naturen här.
idag cyklade jag till banken och satte in min check. 7.68 miles. och jag var tvungen att korsa några tveksamma övergångsställen plus att jag cyklade vilse och hamnade i ett skumt område. men jag hittade tillbaka på rätt väg och njöt av fina fairways och greener på theodore wirth park golfklubb.
och jag gjorde inte av med en enda dollar eller penny ens.
om man ändå kunde göra så varannan dag, cykla och spara.

I stole my personality from an anonymous source

igår åkte jag på roadtrip till grand ave i st. paul. en supersnabb roadtrip. det är tar inte så lång tid alls, kanske 30 minuter och då räknar jag in den sjukt sega bilkön på 94 east. det var soligt och fint, precis som det varit hela veckan. jag lyssnade på den här låten bland annat:




och jag hittade världens finaste bord i prima diner-anda i rött och krom i en antikaffär. ah.
om jag ändå hade en container att fylla med alla fina möbler jag hittar här.
det är det enda jag önskar mig när jag fyller 20.
en stor container. och kanske en iphone också. jag har glömt att skriva om när jag och martina och wendy var och lekte med ipad:sen som de har på display.
jag höll i en ipad och sa till wendy att hon skulle gå typ tjugo meter bort och titta på mig för att bevisa att det ser ut som att man är en minimänniska som håller i en vanlig iphone. hon höll med. sedan skrattade vi jättehögt åt det.
jag försökte läsa en bok på ipaden och när säljare-killen visade mig hur man bläddrar kände jag mig som ett litet amishbarn.
vilken teknologi.

vulkan

jag gjorde potatismos idag.
åt upp ett helt paket twizzlers.
och ett helt paket m&m's med jornötter inuti.
jag hade shorts på mig för första gången i år och bländade alla i golden valley med mina polaris-vita ben.
och insåg att alla fula ärr jag har i mitt ansike efter alla förbaskade finnar troligtvis aldrig kommer att försvinna.
nu måste jag klippa mina naglar. jag räknar tiden i hur ofta jag måste klippa mina naglar. det känns som att jag gör det varje dag. tiden går fort, fortare än concorder.

it takes a worried man to sing a worried song

jag är ätit en donut. läst i solen. och inte mycket mer än det.

MOTION PICTURE

vilken lycka och lättnad och underbart bra dag på samma gång. man får nästan inte ha det så bra tror jag. jag väntar på att något hemskt ska hända, för att balansera ut tillvaron.
imorse hade jag min superviktiga collegepresentation och vår grupp gjorde en exemplarisk redovisning. vi hoppas på A. vi åkte till sebastian joe's för att fira med lokalproducerad glass efteråt. himla bra. jag kommer att sakna dem jättemycket senare, mina två fina collegevänner. jag har insett det nu, och speciellt idag. hur svårt det kommer att bli att åka hem och bara lämna allt här. ikväll var det soligt och varmt och jag gick en promenad med vår lilla kokosboll och luktade på alla nyklippta gräsmattor och alla blommor som blommar. jag tror aldrig att jag uppskattat vår så mycket som i år. mina amerikanska familj tog med mig till en nyöppnad restaurang där vi åt koreansk mat och fick varma handdukar vid bordet.
matkoma.
och så har jag den där kittlande känslan i kroppen. den när det känns som att man har bra kondition och att livet kommer att lösa sig för att det snart är sommar och hela världen ligger för ens fötter.

I'm Puzzled

nämen nu är det väl ändå dags att jag tar och blir medlem i MENSA! ja! för nu har jag löst det där apelsinorangea 3dpusslet. vilken bedrift ändå. veckan är gjord.

ornitologen

för några veckor sedan såg jag min allra första riktiga vilda tvättbjörn. i lördags såg jag två vilda sköldpaddor i en damm. och igår såg jag tre vilda kalkoner på någons gräsmatta. jag lyckades inte ta kort på något av de exotiska djuren. utom änderna då. änderna fastnar alltid på bild.

igår åt jag och wendy lunch utomhus, och promenerade runt lake harriet. det var ungefär 20 grader, precis som det varit hela helgen. fytusan vad bra det är. snön smälte på två veckor och efter det har det varit sommar. snart är alla träd gröna. i lördags solade vi i parken.

inatt väckte en av flickorna mig klockan 3. det åskade och blixtrade och regnade och var jäkligt. först kom hon in i mitt rum och försökte väcka mig och sa att det åskade och att hon var rädd. då svarade jag tydligen NEJ, MEN DET ÅSKAR JU INTE ALLS!!!! på engelska alltså. i sömnen. jag kommer inte ihåg det. sedan vände jag på mig och förtsatte sova. då väckte hon mig igen och sa JO KLARA DET ÅSKAR JÄTTEMYCKET. på engelska såklart. och då vaknade jag av en skitstor åsksmäll och världens blixt. sedan agerade jag moget och sa att det inte är något att vara rädd för. och jag berättade INTE om när blixten slog ner i ett träd bara några meter från mig och sandra när vi hade överlevnadskurs i halmstad. för det hade nog inte varit så smart. tillslut kunde vi somna om båda två.

CRATER LAKE

Jag och Martina åkte på Rogue Valley's CD release party i Fitzgerald Theatre i St. Paul i lördags. Det var sjukt bra och vårigt, och basistens klänning fick det att vattnas i munnen på mig. Så snygg var den i verkligheten.

Min grej är ju att gå på konserter i gamla teatrar. Och senast jag gjorde det var i december, så det här var precis vad jag behövde. Rogue Valley kommer att släppa en skiva för varje årstid det här året, och det här var deras vårskivsläpp.

Och så bor de här i Minneapolis. Jag älskar lokal musik. Speciellt den lokala musiken här.

spår

här sitter jag och väntar på att anna ternheim ska släppa en skiva på svenska.
skynda dig anna. det skulle bli så bra så bra.

carla

ritch ratch nu har jag klippt av mig mycket hår. jag känner mig lättare. det är en bra känsla, att klippa av sig en rejäl bit. jag har ingen hårsentimentalitet överhuvudtaget. det är ju bara hår.

jag klipper mig på Salon Rouge, världens franskaste och finaste salong. Ness förstår precis hur man ska klippa mitt tjocka hår och ger mig komplimanger för mina boots. dessutom är det billigt, även om jag gärna hade betalat hela min lön för att få gå dit.

så om någon någongång befinner sig i minneapolis och behöver ett nytt klipp, då vet någon var man ska gå!

marmot

jag har velat idag. inte vela som i vilja, utan vela som i att inte kunna bestämma sig för någonting.
jag har gjort tre luncher varav en var ätbar.
och nu. nu velar jag mellan att avmaska sjalen jag stickar på eller sticka en bit till.



det är väl knappast beslut som förändrar världen. men alla små beslut blir ju tillslut ett liv och jag vill att det ska bli bra. inte nödvändigtvis rätt. men intressant. om man läser in mycket i det jag just skrev kan det verka som om att jag skriver om något mycket större, större än små beslut. men det måste man inte göra förstås.

,,,,,,

UPDATE

Brooklyn Reunion

Upper East Side-brunch.

Upper East Side.

SOHO.

Brooklyn Heights skylinespaning.

The Village.

Staten Island färjan.

Macaroons och cheesecake på Lexington Ave.

Top of the rock 2.0.

SOHO. Läs på den lilla skylten, den är jättekul!

Puh. Nu är jag hemma igen. Eller tillbaka där jag bor. Det är konstigt, för nu känns inget riktigt som hemma. Jag har blivit rotlös och det är ganska skönt men lite läskigt.

Det var iallafall superduperbra att träffa mamma och systeryster, vi tjafsade om tunnelbanelinjer och om vem som snarkade mest. Precis som det brukar vara.

Vi åkte till nästan alla stadsdelar och Frida blev expert på att vifta till sig en taxi. Och så åt vi megagod mat varje dag.

Jag saknar alla ortodoxa judar och Bleecker street, och mor och syster självfallet.

Tack för skor och godis Gunilla!

Idag cyklade jag till biblioteket, det var inte så fasligt långt och hemskt skönt. Här är gräsmattorna gröna och det luktar sommar. I New York luktar det sopor och bensin och tunnelbana i en konstig blandning.

Jag kan inte bestämma mig för vilken lukt jag gillar bäst.