Det är mörkt när jag kliver upp och mörkt när jag går och lägger mig.
Ibland gör jag i ordning flickornas lunch kvällen innan eftersom jag är så gravt utmattad och halvt död på morgonen. Men ibland är jag lika trött på kvällen så då gör jag det på morgonen, i mörkret.
Nu har jag börjat blanda ihop morgon och kväll. När jag gör lunchen kan jag inte komma på om det är morgon eller kväll för allt känns precis likadant. Obehagligt är vad det är.
Solen, när kommer du tillbaka?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment